SEK inbjuder in till ett seminarium/samtalscirkel den 19 november 2025, kl. 18.30 -19.30 med bland andra Aase Smedler för belysa arbetet med agendan Kvinnor Fred och Säkerhet.  Vill du vara med i samtalscirkeln? Skicka ett mail till lisbeth.g.malmstrom@telia.com så får du en länk till samtalet.
Den 31 oktober 2000 tog Säkerhetsrådet beslut om agendan Kvinnor, Fred och Säkerhet SCR 1325. Med ett slag skulle jämställdhet också gälla fredsarbetet. FNs medlemsstater uppmanades att integrera kvinnor i den annars maskulina säkerhets
och försvarssektorn.

Ett av verktygen är att utarbeta en National handlingsplan för staten ska leva upp till kraven. Sverige tog sig tidigt an arbetet och den första handlingsplanen antogs 2006. Då var vi i gott sällskap av särskilt de Nordiska länderna. Sedan dess har ytterligare tre
handlingsplaner antagits.

Civilsamhället har alltid en viktig roll när det gäller att tänka nytt och innovativt. SEK ingick i en grupp av Kvinnoorganisationer som skapade paraplyet Operation 1325, och därmed främjade arbetet med handlingsplanen.
25 år senare är fredsarbetet viktigare än någonsin, med krig och konflikter i vår absoluta närområde. Kan kvinnor igen bli spjutspetsen i freds och säkerhetsarbetet?

För att högtidlighålla 25 års arbete, vill Aase inledningsvis ge en tillbakablick om hur Agenda Kvinnor, Fred och Säkerhet (WPF), växer fram inom FN och leder till Säkerhetsrådets resolution 1325. Hon vill då också visa hur samarbetet mellan medlemsländer inom FN och civilsamhällets roll som pådrivande faktor, förflyttar visionen om jämställdhet och kvinnors roll i fredsarbetet. Därmed hoppas Aase öka förståelsen för FNs roll och mandat och medlemsländernas ansvar för att leva upp till FN stadgan.
Därefter tänker Aase belysa innehållet i resolutionen och vad som är innovativt, för att visa hur Säkerhetsrådet bygger upp ramverket för WPF-agendans genomförande genom milstolpar. Och går över till hur WPF påverkar IHR och tillämpningen i konflikt och fredsprocesser, med några nedslag i fredsprocesser som slutförts genom kvinnors aktiva eller indirekta deltagande. Vad kan vi fira och var ligger problemen? Eftersom 25 år har gått, finns viss forskning som visar att kvinnors deltagande har lett till mer hållbara fredsavtal
Aase övergår sedan till att tala om medlemsländers skyldigheter t.ex med att utarbeta nationella handlingsplaner (NAP), där Sverige tillsammans med de nordiska länderna var de första att utarbeta NAPs. Även här kommer hon att ta upp civilsamhällets roll och deltagande. Bl.a var Operation 1325 en mycket aktiv spelare under tidig utveckling av NAP. Hur kan/får civilsamhället verka idag inom WPF agendan nationellt, i ljuset av bakslag inom jämställdheten och utarmning av civilsamhällets möjligheter att delta?
Avslutningsvis vill Aase slå ett slag för ett aktivare deltagande av civilsamhället, särskilt kvinnoorganisationer, inom fredsarbetet när konflikter och krig hopar sig i världen, inklusive vårt närområde. Alla samhällssektorers roll att samarbeta för fred och säkerhet.