Jubileumsåret 2025 – Säkerhetsrådets resolution 1325 fyller 25 år

För att högtidlighålla 25 års arbete, gav Aase inledningsvis en tillbakablick om hur Agenda Kvinnor, Fred och Säkerhet (WPF), växer fram inom FN och leder till Säkerhetsrådets resolution 1325. Hon visade också  då hur samarbetet mellan medlemsländer inom FN och civilsamhällets roll som pådrivande faktor, förflyttar visionen om jämställdhet och kvinnors roll i fredsarbetet. Därmed hoppas Aase öka förståelsen för FNs roll och mandat och medlemsländernas ansvar för att leva upp till FN stadgan.

Därefter belyste Aase  innehållet i resolutionen och vad som är innovativt, för att visa hur Säkerhetsrådet bygger upp ramverket för WPF-agendans genomförande genom milstolpar. Och gick över till hur WPF påverkar IHR och tillämpningen i konflikt och fredsprocesser, med några nedslag i fredsprocesser som slutförts genom kvinnors aktiva eller indirekta deltagande. Vad kan vi fira och var ligger problemen? Eftersom 25 år har gått, finns viss forskning som visar att kvinnors deltagande har lett till mer hållbara fredsavtal.

Aase övergick sedan till att tala om medlemsländers skyldigheter t.ex med att utarbeta nationella handlingsplaner (NAP), där Sverige tillsammans med de nordiska länderna var de första att utarbeta NAPs. Även här tog hon upp civilsamhällets roll och deltagande. Bl.a var Operation 1325 en mycket aktiv spelare under tidig utveckling av NAP. Hur kan/får civilsamhället verka idag inom WPF agendan nationellt, i ljuset av bakslag inom jämställdheten och utarmning av civilsamhällets möjligheter att delta?

Avslutningsvis slog Aase  ett slag för ett aktivare deltagande av civilsamhället, särskilt kvinnoorganisationer, inom fredsarbetet när konflikter och krig hopar sig i världen, inklusive vårt närområde. Alla samhällssektorers roll att samarbeta för fred och säkerhet.

Carin Gardbring tog sedan vid och gjorde en historisk tillbakablick.

SEK tog initiativ till att bilda Nätverket Operation 1325 2003. Operation 1325 blev sedermera en paraplyorganisation 2006.

I nätverket ingick IKFF- Internationella Kvinnor för Fred och Frihet, bildat 1915/Sverige 1919, Kvinnor för fred 1978, Svenska UNIFEM-kommitteen, 1976, FN:s kvinnoårtionde, RIFFI-Riksförbundet Internationella föreningar för Invandrarkvinnor 1974, Sveriges Kvinnolobby 1997-Numera Kvinnors organisering sedan 2022 och SEK, 1959, bildat av Kristna Kvinnors Samarbetskommitté 1935 och Svenska missionsrådets kvinnokommitté, bildad 1914.

Det började inte 2000 med resolution 1325 och inte heller 1925 med det Ekumeniska mötet i Stockholm.

Genom historien har kvinnor utan makt i samhället, tagit de platser och möjligheter som de fann. Just i bristen på makt gjorde att kvinnorna var långt före sin tid när det gäller att använda media och bedriva aktiv lobbyverksamhet för att sprida sitt budskap till allmänheten och påverka styrande politiker. Utbildning, information och lobbyverksamhet. Att höras och synas. Det gällde att involvera inte bara elitens kvinnor utan alla kvinnor skulle ges möjlighet och plats. Säkerhet handlar om liv inte bara militär säkerhet som tydligt kommer till uttryck i Resolution 1325. Kvinnors lika värde som män. Frågan om rättvisa finns med hela tiden. Civila samhällets betydelsefulla roll betonades tidigt.

Tänk i Sverige fick kvinnorna rösta först 1921! Till 1800-talets slut var det oftast elitens engagemang för fred

Några exempel:

Ingegerd Olofsdotter 1001–1050, dotter till Olof Skötkonung. Tog rollen som fredsmäklare. Var en bricka i ett politiskt spel för goda internationella relationer för svearna.

Heliga Birgitta, 1303–1373. Försökte medla mellan England och Frankrike. Vädjade bland annat till påven. Föga hjälpte detta. Kriget fortsatte.

Drottning Margareta av Danmark, 1353–1412, hårt kritiserad för att vara en hårdför drottning. Dock skapade hon fred i tre riken och samlade dem till ett rike. Den längsta fredsperioden under medeltiden. Hon erkände kvinnornas utsatthet under i krig och under konflikter. Hon testamenterade stora summor som ersättning till kvinnor som kränkts av ”knektarna” under krigsåren.

Mot slutet av 1800-talet började svenska kvinnor att organiserade sig för fred, rättvisa och rösträtt, samtidigt som enskilda kvinnor tog olika initiativ.

Några exempel:

Fredrika Bremer (1801–1865), förslag till ett fredsförbund.

Elle Key (1849–1926), Barnets årtionde, fostra barn till fred.

Selma Lagerlöf (1858–1940) var aktivt engagerad i Kvinnornas Internationella fredskongress i Haag i april 1915. Över 1000 delegater samlades under brinnande krig i Haag för att protestera mot världskriget som pågick och uppmuntra neutrala länder till en aktiv medlarroll och de krigförande att inleda dialog och förhandla.

I juni 1915 genomfördes Kvinnornas fredssöndag. På 343 platser runt om i landet talade kvinnor för fred. Cirka 90 tusen anslöt. Kravet var att Sverige skulle ta på sig en aktiv medlarroll.

Elin Wägner (1882–1949) erkänd nationellt och internationellt för sitt engagemang för fred och klimatet. Skrev bland annat Fred med jorden (1940)

Sveriges kvinnliga fredsförening, SKF bildades av Emilia Broomé (1866–1925) och verkade under tiden 1898–1911. Föreningen gjorde kopplingen mellan fred och rösträtt.

Svenska freds och skiljedomsföreningen bildades1883 och Världsfredsmissionen bildades 1917 som sedermera blev Kristna fredsrörelsen.

Internationella Kvinnor för Fred och Frihet (IKFF) bildades 1915 efter Kvinnornas Internationella fredskongress i Haag i april 1915. Den svenska grenen av IKFF bildades 1919 med Matilda Widegren (1863–1938), som ordförande.

1935 arrangerades i Sverige Kvinnors vapenlösa uppror mot krig. Både kvinnornas fredssöndag (1915) och Kvinnors vapenlösa uppror mot krig handlade om att skapa opinion mot krig och uppmana kvinnorna att genomföra gemensamma proteströrelser.

Det ekumeniska mötet 1925 genomfördes i en tid av fred efter första världskriget men också i en tid av oro. Av 600 delegater var 70 kvinnor. Mannen var fortfarande norm i ett patriarkalt kyrkoliv. Å andra sidan hade 70 kvinnor personligen valts som delegater för sina samfund och rest till Stockholm. Liksom mötet i Haag 1915 var det viktigt att mötet blev av.

En som deltog i Stockholmsmötet var Elsa Cedergren, nybliven ordförande för KFUK, Kristliga föreningen för unga kvinnor. Elsa Cedergren var uppväxt i ett ekumeniskt sammanhang och såg ekumeniken som ett självklart sammanhang för kristna kvinnor att verka i. Hon oroades över samhällsutvecklingen i den orostid hon levde i. Frågorna om fred och socialt ansvarstagande gjorde att hon 1935 bildade Kristna Kvinnors Samarbetskommitté.

Att arbeta för fred har varit en av de viktiga frågorna för SEK redan från början av 1930-talet. Genom åren har det arbetet haft olika uttryck och i ett internationellt sammanhang. Under 1990-talet gjordes flera resor och ingicks flera samarbeten för utbildning för en global fredstjänst, kurser i konflikthantering, ickevåld mm. Läs mer på SEK:s hemsida. Detta engagemang ledde självklart fram till att arbeta med Resolution 1325 när den kom 2000. Äntligen, vår generation kvinnor var de första som fått nödvändiga förutsättningar för att ge ett konstruktivt och kreativt bidrag till en fredlig världsordning, sa kvinnorna! Vad säger vi efter 25 år med resolutionen och händelseutvecklingen med allt fler människor på flykt undan krig och konflikter.

Operation 1325 arbetade under de första åren mycket med utbildning, opinion, kommunikation och information. Internationella relationer är en viktig del i arbetet och många kurser och konferenser har hållits i olika länder och i Sverige. Resolution 1325 sätter också fokus på att teoretiskt har alla människor lika värde men i praktiken i fält är det inte så.

SEK har fortsatt sitt engagemang i Operation 1325. Idag har det kommit in nya föreningsmedlemmar och andra har lämnat. SEK fortsatte också i arbetsgruppen Rebella att i Resolution 1325:s anda arbeta med utbildning och information både i Sverige och i ett samarbete med unga kvinnor i Israel och Palestina.

 Inom kyrkorna har kvinnorna fortsatt engagera sig på olika sätt.

Den stora fredsresan 1980-talet.

Kyrkornas världsråds kvinnoårtionde 1988-1998 och årtionde för att övervinna våldet (DOV)fred 20012010

Läs gärna Elsa bloggar av Lena Sund, Madeleine Dahl, Maria Södling.