Noli me tangere (1500-talet, Cretan)
Christ and Maria Magdalene (Noli me tangere) oljemålning
Lästips:
Thomasevangeliet. Text med översättning och anmärkningar av Bo Frid. Inledning och kommentarer av Jesper Svartvik,2 upplagan. Lund:Arcus, 2004.
Görel Cavalli-Björkman Bilden av Maria Magdalena;från Giotto till Cezanne, Karlstad:Votum. 2020,
Karen King The Gospel of Mary of Magdala : Jesus and the first woman apostle, Santa Rosa:Polebridge, 2003.
Paul Linjamaa Maria Magdalenas evangelium: text, översättning och historisk bakgrund, Stockholm:Dialogos, 2020 (senare upplaga finns). Hanna Stenström “Minnet av Maria Magdalena – från evangelierna till feministisk kristendom” i Susanne Olsson & Hanna Stenström (red) Levande ord. Tolkningar av abrahamitiska källtexter, Lund:Studentlitteratur, 2011, s 183-200.
Här bör nämnas att The Gospel of the Beloved Companion som går att köpa i nätbokhandlarna och framstår i informationen där som en översättning av ett tidigt kristet evangelium som bevarats i hemlighet genom sekler, av allt att döma är fiktion.
Enligt kyrklig tradition är 22 juli minnesdagen för Maria Magdalena. Därför har Magdalena namnsdag 22 juli. ”Magdalena” är en grekisk feminin adjektivform bildad av namnet på staden hon kommer från, Magdala. ”Maria från Magdala” är därmed en språkligt korrekt översättning. Så kallas hon också i Bibel 2000.
Maria Magdalena är i Nya testamentet en kvinna som följde Jesus, stod vid hans kors och gick till hans grav och upptäckte att den var tom. Ensam eller tillsammans med andra kvinnor mötte hon den uppståndne Jesus. Detta gör henne viktig för många kristna kvinnor idag inklusive många kristna feminister. Maria Magdalena lever genom historien i skiftande gestalter: i kristna legender, i konsten, i allmänna föreställningar samt i nutida populärkultur. Jag tror vi alla kan ge exempel.
Forskare har sökt svar på frågor om vad som kan vara historiskt sant i texter där Maria nämns. De har också studerat tidiga kristna texter som inte är tillförlitliga källor till kunskap om den historiska personen Maria Magdalena, men ger kunskap om de sammanhang där berättelser om henne fördes vidare och utvecklades. En sådan text är Marias evangelium, där Maria rimligen är Maria Magdalena. Detta evangelium uttrycker tolkningar av tro på Jesus som växt fram under årtionden av reflektion. Liknande texter finns både inom och utanför Nya testamentet som bär namn från viktiga gestalter som inte skrivit texten men ses som en auktoritet, som Petrus eller Thomas.
Vad säger då de tidiga kristna texter vi har kvar om Maria och vad är historiskt säkert?
Evangelierna i Nya testamentet kan mycket väl ha bevarat namnet på en kvinna, Maria från Magdala, som fanns i kretsen kring Jesus även om vi inte vet vilka berättelser som återger en historisk händelse. Luk 8:1-3 säger att Jesus drivit ut sju demoner ur henne. Att säga att någon är besatt av demoner kan ha varit en förklaring till olika sjukdomstillstånd och/eller ett sätt att tala om människor som avvek från det socialt accepterade. Då bara ett av evangelierna som berättar detta om Maria Magdalena är denna information osäker.
I katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna identifieras Maria Magdalena ofta som den kvinna som smorde Jesu fötter, eller huvud. Den identifikationen görs inte i de ortodoxa kyrkorna. Identifikationen beror på att berättelsen om hur en annan Maria enligt Joh 12:3-8 smorde Jesu fötter tolkades som en berättelse om Maria Magdalena, trots att det är tydligt att det här handlar om Maria som var Lasaros och Martas syster. Sedan blandades berättelsen om smörjelsen strax före Jesu död ihop med berättelsen om hur en synderska smörjer Jesu fötter (Luk 7:36-50). Att kvinnan är ”synderska” har tolkats som att hon är prostituerad.
Påven Gregorius den Store slog i en predikan år 591 att Maria Magdalena var den synderska som Luk 7:36-50 talar om. Katolska kyrkan ogiltigförklarade officiellt den identifikationen under 1960-talet medan de ortodoxa kyrkorna aldrig blandat ihop dem.
Det finns tre viktiga bilder av Maria Magdalena i tidiga kristna skrifter. Den första är ”Maria Magdalena som vittne om Jesu uppståndelse”. Den möter vi i Nya testamentet men också i Marias evangelium och vissa andra texter. Den andra är ”Maria Magdalena som Jesu samtalspartner”. Den finns i Mariaevangeliet men också i Thomasevangeliet. Den tredje bilden är ”Maria Magdalena, hon som Jesus älskade”.
Tanken på Marias och Jesus relation som en kärleksrelation är alltså inte ny. Den finns i Mariaevangeliet samt i Filipposevangeliet som brukar dateras till 200talet eller kanske sent 100tal. Där beskrivs Marias relation till Jesus med ett ord som kan översättas ”kamrat, kompanjon” och syfta på någons hustru men också på en ”kompanjon” av annat slag, till exempel en affärskompanjon.
Det finns dock flera skäl att anta att det i Filipposevangeliet handlar om en stark andlig relation som beskrivs med ett kärleksspråk. Där talas om att Jesus kysser Maria, men han sägs också kyssa de manliga lärjungarna som blir upprörda över att Jesus kysser Maria mer och älskar henne mer. Detta antyder att det sannolikt handlar om andlig kärlek inte fysisk. Kyssar kan här som i andra tidiga kristna texter förstås symboliskt: att överföra andliga insikter, nåd, frid, ande och liv.
Under en tid fick ett textfragment mycket uppmärksamhet då det där står att Jesus kallar Maria Magdalena ”sin hustru”. Fragmentets äkthet diskuterades seriöst av forskare men det anses idag vara ett falsarium, alltså framställt i nutid för att luras.
Ett ytterligare skäl till att anta att de historiska personerna Jesus och Maria inte var gifta eller hade en kärleksrelation är att evangelierna i Nya testamentet ger en tydlig bild av att Jesus kallade människor att lämna äktenskap, familj, yrkesarbete och allt annat vanligt liv för att följa honom i förväntan att denna värld snart skulle ta slut och en ny värld komma.
Marias evangelium kan ha skrivits under 100talet även om det är osäkert. Det finns två textfragment på grekiska bevarade samt en handskrift på koptiska från 400talet som är mer omfattande men där vissa sidor saknas. Mariaevangeliet beskriver ett samtal mellan Frälsaren, Jesus, och några av hans manliga lärjungar efter Jesu uppståndelse. Det slutar med att Jesus håller ett tal, sänder iväg lärjungarna för att gå ut och predika och sedan lämnar dem. De manliga lärjungarna blir ledsna men också rädda för att gå ut och predika då de fruktar att de ska bli dödade som Jesus blev. Maria som försöker få dem att ta sig samman, sluta vara ledsna och rädda. Hon berättar för dem om en vision hon haft av Jesus och om andliga insikter han, efter uppståndelsen, förmedlat till henne.
Som framgår av böckerna i mina lästips nedan antar forskarna av flera skäl att det Maria säger i denna text är en (mycket komplicerad) filosofisk tolkning av tro på Jesus som växt fram under lång tid, efter hennes död. Inte ens Marias evangelium ger alltså kunskap om hur en kvinna i kretsen kring Jesus mindes honom, om hennes tro eller hennes förkunnelse.
Mariaevangeliet kan ses som ett vittnesbörd om att Maria Magdalena sågs som andlig auktoritet i vissa tidiga kristna sammanhang men kan också tolkas på andra sätt, som att författaren vill utmana en församling där kvinnor inte kunde vara ledare. Eftersom de manliga lärjungarna diskuterar om Jesus verkligen kan ha anförtrott sitt budskap till en kvinna och om kvinnor kan undervisa män kan detta evangelium läsas som ett vittnesbörd om diskussioner om kvinnors uppgifter i de kristna församlingarna.
Under medeltiden växte sedan legenderna om Maria Magdalena om hennes fortsatta liv i Frankrike, legender som förlorat all relation till den verkliga Maria.
När vi nu, 22 juli, får anledning att minnas Maria Magdalena påminns vi om hur lite vi vet om henne. Vi kan dock tänka oss att hon en gång vandrat med Jesus i Galileen. Vi vet att hon för många var ett viktigt vittne om Jesu uppståndelse. Kanske var hon i vissa tidiga kristna grupper en andlig auktoritet. Vi kan nu tillsammans med människor för länge sedan berätta, med hjälp av vår fantasi, om Maria Magdalena när vi vill uttrycka vår tro, vårt hopp och – om vi vågar ta till stora ord – vår kärlek till Jesus.
Hanna Stenström, högskolelektor i bibelvetenskap på Enskilda högskolan Stockholm, präst i Svenska kyrkan och medlem i SEK